Politiska partierPolitiska partier
Höger-vänster-skalanHöger-vänster-skalan
Politiska ideologier: konservatism, liberalism och socialism
Inom statsvetenskap anses det finnas tre klassiska ideologier. Det rör sig om konservatism, liberalism och även socialism. Samtliga finns kvar inom den moderna politiken.
Skillnaden på liberalism och konservatism
De två äldsta kvarvarande politiska ideologierna anses vara konservatismen och liberalismen. I dagens samhälle är det inte ovanligt att konservativa och liberala partier samarbetar. Men för ett antal hundra år sedan var de här ideologierna varandras motsvarigheter.
Konservatismen utgick från ett antal kärnämnen, där till exempel tradition var viktigt. Man ansåg att traditioner var viktiga eftersom de skapade ett band mellan förfäder och de personer som var/är vid liv. Det bekräftar också en bild av att konservativa värnar om det som varit.
Samtidigt är hierarki och ägande två viktiga ämnen inom konservatismen. Det handlar dels om att konservativa anser att ett samhälle som styrs bra görs det med en tydlig hierarki. Det samtidigt som människors rätt till ägande av personliga föremål prioriteras. Även att man ska respektera sina medmänniskors egendomar.
Vad det gäller de liberala ideologierna finns flera olika inriktningar. Men inom det som kallas för liberalism, i grundideologin, finns det vissa viktiga områden. Till exempel att man anser att staten inte i onödan ska blanda sig in i ämnen som gäller marknaden eller den enskilda individen. Inom socialliberalismen kan den typen av liberaler tycka att det är viktigt att staten skapar ett grundläggande skyddsnät för sina medborgare. När det gäller andra grenar inom liberalismen förespråkas en så kallad nattväktarstat. Det innebär att staten endast ägnar sig åt att skydda sin befolkning, då de ska ansvara för militären, samt straffa brottslingar, då de ska agera rättsväsende.
Liberaler anser att människor är rationella. Det utgår från en syn på att människor föds – inte alltid med samma möjligheter – men med chansen att förändra sitt liv. Det vill säga att människor håller sitt öde i sina egna händer.
Socialismen kom till
De två ideologierna kom dock inte att stå ensamma på den politiska scenen. Även om det ansågs att socialism kunde spåras många hundra år tillbaka, sägs det vara först under 1800-talet som socialismen på allvar etablerades. Det gjordes genom ett försök till en folkrörelse att ena ländernas arbetare.
Inom den här ideologin finns det också fem kärnteman. Ett av de här, som också anses vara bland de viktigaste, är samarbete. Medan liberala till stor del vill se människors möjlighet att vara självständiga, vill socialister se ett samhälle där människor kan samarbeta.
Det kärnämnet kopplas även till två andra, vilka är gemenskap och gemensamt ägande. De här grundpelarna inom socialismen lägger kraft på vikten av att människor har en gemenskap, men även att människor äger tillsammans. Det är dock teman som ändras beroende på inriktning, till exempel kommunism eller socialdemokrati.
Utvecklingen av politiska ideologer
Under århundradenas gång har de politiska ideologierna utvecklats. Men förutom att de internt har förändrats har även fler ideologier tillkommit.
Förändringar av existerande ideologier
Vad det gäller de tre klassiska ideologierna socialism, konservatism och liberalism har dessa sedan 1600-talet förändrats på flera olika sätt. Det kan dock bero på hur politiken i stort har förändrats. Att se liberala och socialister samarbeta kändes för 400 år sedan som en omöjlighet. Likadant att se konservativa och liberala bilda regering. Det är dock inget som är helt ovanligt i det moderna samhället.
Samtidigt har ideologierna förändrats, och framför allt går det att anse att vissa grenar inom respektive ideologi har tagit över. Inom den svenska socialismen är socialdemokratin den klart största genen sedan slutet av 1800-talet. De svenska Socialdemokraterna har dessutom en stor vana att sitta vid regeringsmakten. Men Socialdemokraterna 1891 och 2021 är två olika partier. En del anser att de är mindre progressiva, och har tagit ett tydligt steg in i mitten av den politiska skalan.
Liberala har på många sätt gjort stora förändringar med. Inte minst vad det gäller den ekonomiska politiken, något som dock kan anses vara klassisk liberalism. Ett exempel på 70- och 80-talet är Centerpartiet och Torbjörn Fälldin, där deras ideologi närmast liknade ett modernt socialdemokratiskt parti. Samtidigt är Centern i det moderna samhället ett av partierna som står längst till höger när det gäller den ekonomiska politiken. En tydlig förändring med andra ord.
Nya ideologier tillkom
Förutom att de tre traditionella ideologierna har förändrats har även nya tillkommit. Eller snarare att de har vuxit till sig under senare årtionden. Nationalism är ett exempel på en politisk ideologi som har funnits ungefär lika länge som liberalismen, socialismen och konservatismen. Däremot fick den inte samma starka fäste. Under 1930-talet växte dock nationalismen rejält, och förvandlades till fascism. Ett tankesätt som låg till grund för andra världskriget. Fascismen och högextrema värderingar är dessutom vanliga inslag i det moderna samhället.
Feminism är också en idélära som anses vara relativt ny inom det politiska. Den har dessutom kommit i flera vågor, och anses ha vuxit mer och mer. Feminismen är dessutom dagsaktuell då den utgör en kamp i de flesta länderna i världen mot patriarkatet. I flera länder finns det också olika typer av feministiska partier.
Framtidens ideologer inom politiken
Hur kommer det se ut med ideologier i framtiden? Att gissa hur utvecklingen kommer se ut är svårt, men det kan finnas vissa indikationer.
Kommer de gamla ideologierna finnas kvar?
Av allt att döma kommer en värld under 2121 också att ha kvar de gamla ideologierna, det vill säga socialism, liberalism och konservatism. De här tre tankesätten kommer troligtvis att förändras i en del länder, men ändå finnas kvar.
Varför? Först och främst beror det på att olika nationer är i olika stadier. I länder som Sverige kommer socialdemokratin kanske etablera sig ytterligare i mitten, medan socialismen kan bli ett verktyg i fattiga länder. Likt svenska arbetare och socialdemokrater använde sin politiska ideologi för att förbättra sina liv, kan det bli aktuellt i andra länder i framtiden.
Samtidigt handlar det om mode och inställningar. Under 2000-talet har individualiseringar etablerats på allvar, vilket innebär att de socialistiska partierna har fått det svårare. Färre har velat tillhöra en socioekonomisk grupp. Just det har varit kärnväljare för Socialdemokraterna sedan tidigare, vilket gör att de kan behöva förändras.
Något som i synnerhet kan förändra politiska partier och deras ideologier är opinionssiffrorna. Det är något som kan få partier att göra enorma förändringar. Till exempel när Liberalerna öppnade upp för att samarbeta med SD, något som fram till dess ansågs vara direkt omöjligt.
Nya ideologier kommer troligtvis tillkomma. Framför allt vad det gäller nya miljörörelser. Det här är något som redan sedan tidigare har funnits, men i takt med människors medvetenhet om deras miljöpåverkan kommer fler att engagera sig. Det intressanta i en sådan ideologi är om den tar ställning i den traditionella höger-vänster-skalan, eller om den riktar in sig på nya GAL-TAN-skalan istället.
Traditionella partier i Sverige
Det finns sju traditionella partier inom den svenska politiken. De här partierna har funnits sedan skiftet mellan 1800- och 1900-talet och har haft olika inflytande på landets styre.
Svenska partier – har de styrt Sverige?
Av de sju traditionella partierna, Sverigedemokraterna inte medräknat i den skaran, har sex av de partierna varit i regeringsställning. Till exempel har Alliansens gamla partier, det vill säga M, C, L (före detta Folkpartiet) och KD suttit i regering. Samtliga av de fyra partierna har haft ministerposter och tillhört regeringar. Däremot har inte samtliga av de här partierna innehaft statsministerposten.
Tre av dessa har det, men bara ett har haft det i en längre betydande tid. Det är först och främst Moderaterna. Deras förste statsminister var Carl Bildt, som var regeringschef i Sverige mellan 1991 och 1994. Därefter Fredrik Reinfeldt under två mandatperioder. För Centern var Torbjörn Fälldin svensk statsminister, och Ola Ullsten för dåvarande Folkpartiet.
Det enda partiet av de sju traditionella i Sveriges riksdag som inte innehaft någon position inom en regering är Vänsterpartiet. De agerade förvisso hjälp åt socialdemokratiska budgetar under hela 1900-talet. Men det är istället Socialdemokraterna och Miljöpartiet som bildat regering sedan 2014.
Kan det komma nya partier inom svensk politik?
Möjligheten för att det ska komma in nya svenska partier i riksdagen är långt ifrån omöjlig. Men i och med det rådande politiska läget kan små partier komma att skrämmas bort.
Nya partier kan få det svårt
I och med Sveriges form av parlamentarism har det alltid legat öppet för små partier. Vänsterpartiet hade under stora delar av 1900-talet inflytande över budgeten, trots att Socialdemokraterna hade mellan 45-55 % i många val. Samtidigt hade Miljöpartiet 4,1 % i riksdagsvalet 2018 men fick ändå ett antal ministerposter.
Men trots en kultur av att småpartier har haft inflytande kan situationen för nya partier bli tuffare. Inte när det gäller att registrera sig, då fri organisationsbildning gäller i Sverige. Däremot har flera mindre partier det tufft.
I takt med att den politiska skalan målas om i Sverige får vissa av de mindre partierna det tufft. Liberalerna, som varit i politikens mitt, får det svårare att locka väljare när S och C tar många mittenväljare. Samtidigt får Miljöpartiet svårt att hitta väljare både till vänster och i mitten. Även Kristdemokraterna har sina jobbiga stunder om man kollar på opinionssiffrorna. Troligtvis eftersom SD och M tar de flesta väljarna högerut.
Kommer höger-vänster-skalan leva kvar?
I alla år, åtminstone under det moderna samhället sett till politiken, har höger-vänster-skalan varit det verktyg man använt för att placera de politiska partierna. Men kommer den att leva kvar?
Det talar för och emot den traditionella skalan
Det var efter den franska revolutionen som vänster-höger-skalan togs i bruk. När talmannen för parlamentet samlade politikerna satte han socialisterna till vänster och konservativa och liberala till höger. Så föddes skalan.
Under hela 1800- och 1900-talet var det här sättet att mäta politiska partier det helt klart mest använda sättet. Men den här skalan kan komma att försvinna. Det beror bland annat på att partierna till vis del glider mer in i mitten. Socialdemokraterna har glidit mer mot mitten från sin vänsterposition, medan andra partier anses ha tagit sig från höger till mitten.
Samtidigt tillkommer nya partier. Sverigedemokraterna och andra högernationalistiska partier ritar om den politiska skalan. Bland annat med deras egen politik, men också att de splittrar tidigare liberalkonservativa samarbeten.
I Sverige har till exempel Alliansen splittrats. Det innebar att M och KD tog ett kliv högerut, och har inofficiellt tagit Sverigedemokraterna i hand. Samtidigt kan L göra samma sak, medan Centerpartiet å andra sidan verkar ta sig åt andra hållet, det vill säga mot den politiska mitten-vänstern.
Det här gör att en ny skala kommer bli aktuell. Det återstår att se vilken av de nya skalorna som blir mest användbar. Men med tanke på det nya politiska läget kommer det finnas stora möjligheter till att GAL-TAN-skalan tar över.
Det talar för den nya politiska skalan
När partierna som tidigare setts till vänster eller höger förändrats innebär det även förändringar för andra. Till exempel statsvetare och befolkningen som måste veta var de ska placera de olika partierna.
GAL-TAN på väg att ta över?
En del partier vill använda sig av den gamla vänster-höger-skalan. Det handlar inte minst om vänsterpartier, som fortfarande vill att en stark socialistisk rörelse ska existera. Men samtidigt är det väldokumenterat att många partier har tagit sig inåt mitten.
Det som troligtvis har förändrat det mesta är väljarnas och befolkningens åsikter i stort. I och med individualiseringen känner fler att de inte tillhör en traditionell grupp, till exempel arbetare, tjänstemän eller liknande. Då måste partierna anpassa sig till det och därför sägs det att höger-vänster-skalan börjar försvinna.
Istället finns GAL-TAN-skalan. Det handlar om GAL som står för Gröna, Alternativa och Libertära partier. Medan TAN står för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. Det är en skala som passar i det nya politiska livet med fler högerextrema partier, och fler gröna och alternativa partier som kommer upp. Samtidigt pågår det också en debatt om att vänster-höger-skalan bör finnas kvar, men GAL-TAL ska vara som ett komplement.
Här kan du kontakta oss om du har några frågor.