Hälso- och sjukvård i en rättvis välfärd

SPI Välfärden vill se en hälso- och sjukvård som präglas av humanistisk kompetens, ett personligt och medmänskligt omhändertagande, tillgänglighet, kontinuitet, flexibilitet och säkerhet. Politiken ska inte, som nu, detaljstyra vården. Politiken ska ha visionerna, peka mot målen och ange de ekonomiska ramarna. Professionens uppgift ska vara att utforma vården därefter.
Merparten av en regions budget går till sjukvården. Verksamheten inom sjukvården kännetecknas av patientköer, ökad byråkrati, stora omorganisationer och omfattande upphandlingar. Oavsett om vi har ett borgerligt eller socialistiskt styre, drivs sjukvården på ett icke kostnadseffektivt sätt.
Vad kräver SPI Välfärden?
Precis som skolan, är hälso- och sjukvården ett område som tydligt visar på nackdelarna med den blockpolitik vi har i vårt land. Framtida förändringar måste baseras på det som är bäst för personal och patienter. Politikerna måste avstå från ideologiska överväganden kring dessa stora och viktiga samhällsfunktioner.

Lönepolicy och fortbildningsmöjligheter
SPI Välfärden kräver att regeringen snarast tar ansvar för att fler läkare utbildas. I det framtida Sverige, där man räknar med en drastisk ökning av den äldre befolkningen, är utbildningen av geriatriker mycket angelägen. Vi kräver också att lönebildningen för sjuksköterskor ses över så att vi slipper se välutbildad personal försvinna till andra länder. Ständigt återkommande bekymmer under sommartid och fackliga strider är heller inget som ökar förtroendet för administrationen av den svenska sjukvården.
Besparingar och neddragningar 
Inga besparingar får ske i ”produktionen”. Om sjukvården måste spara ska detta ske på den politiska och högsta administrativa nivån. Det är för övrigt här som de privata alternativen gör sina största besparingar.

Omorganisationer
Inga nya omorganisationer får ske av ideologiska skäl.

Primärvården
Ett byråkratiskt mottagande på en vårdcentral är inte acceptabelt. Patienterna ska bemötas som kunder, inte undersåtar. En vårdcentral ska inte kunna avvisa tyngre patienter till förmån för patienter med enklare åkommor.

Vårdplatserna och kommunernas ansvar
Det ska finnas en beredskap inom kommunerna att snabbt tillhandahålla akuta korttids- och mellanvårdsplatser vid behov. Det ska också finnas möjlighet att fatta akuta biståndsbeslut vid hastigt påkomna vårdbehov, för att inte ytterligare belasta sjukhusets vårdavdelningar. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska få möjlighet att tillfriskna med hjälp av kvalificerade rehabiliteringsinsatser.

Specialistsjukvården
Kvinnosjukvården ska fungera optimalt. Männens rätt till PSA-test för att utesluta sjukdomar och cancer i prostatakörteln ska tydliggöras.

Åldrad kropp känslig för läkemedel
SPI Välfärden föreslår därför att det inrättas ett nationellt gemensamt journalsystem. Ansvaret för regelbunden läkemedelsöversyn ska ligga hos primärvården och den husläkare man har valt. Det är också viktigt att patienten och anhöriga får möjlighet att delta i besluten om medicinering.

Höjd livskvalitet med äldrevårdscentral
Barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentraler (MVC) är idag helt naturliga inslag i den svenska sjukvården. Dessa har funnits länge och har lett till att hälsan för småbarn och deras mödrar radikalt har förbättrats. SPI Välfärden kräver att äldrevårdscentraler (ÄVC) inrättas i alla kommuner.

Ett ”friskskatteavdrag” även för golf
SPI Välfärden kräver att det införs ett ”friskskatteavdrag” för pensionärer på 5.000 kronor per år, att användas för den egna friskvården. Detta ska även gälla för medlemskap i en golfklubb. En mormor kan tävla på samma villkor med sitt barnbarn.

Våra ställningstaganden:
Behoven ska styra
Det är befolkningens medicinska behov som ska styra vården. De svårast sjuka och de små barnen ska prioriteras i första hand. De orimligt långa köerna till olika sjukvårdande behandlingar måste minska. Huvuddelen av tid och kostnader ska inte läggas på byråkrati. Patienterna och vården ska alltid vara det primära. Vården och tillgängligheten måste i första hand anpassas efter patienternas behov, men samtidigt utföras på ett kostnadseffektivt sätt.

Läkarbrist, lönepolicy och fortbildningsmöjligheter
Problemen inom sjukvården är huvudsakligen orsakade av läkarbristen. I dagsläget saknas ett par hundra läkare på vårdcentralerna i Sverige och sjukhusen är ofta underbemannade på läkare. SPI Välfärden menar att regeringen snarast måste ta ansvar för detta genom att prioritera utbildningstakten av läkare. I det framtida Sverige, där man räknar med en drastisk ökning av den äldre befolkningen, är utbildningen av geriatriker angeläget.
Sjuksköterskebristen är ytterligare ett problem. Till stor del kan den bero på att löneutvecklingen har släpat efter, vilket medför att välutbildad personal som sjuksköterskor och barnmorskor istället väljer att arbeta utanför Sverige. Det är ett stort misslyckande som omgående måste rättas till.
Det råder även brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Utbildningsmöjligheterna och intresset av att gå vidare i sin kunskapsutveckling är en mycket viktig angelägenhet som SPI Välfärden vill uppmärksamma. Redan i dag måste man stänga vissa intensivvårds-platser för att det inte finns tillräckligt med specialistkunnande.

Besparingar och neddragningar 
De stora löneökningarna inom sjukvården sker på olika chefsnivåer, medan sjuksköterskor och undersköterskor får stå tillbaka. När besparingar genomförs sker detta nästan alltid i ”produktionen”. Under lång tid har man dragit ner på antalet undersköterskor och i stället låtit sjuksköterskor överta deras arbetsuppgifter.
Satsningar på företagsutvecklare, inkubatorer och andra verksamheter som inte ryms inom huvudansvaret för sjukvård och kollektivtrafik är verksamheter som man kan spara in på. Sponsring av golftävlingar, nöjesarrangemang och andra dylika arrangemang måste läggas ner tills pengar finns för detta. Omfattningen av administration och politisk organisation måste givetvis ses över innan man gör besparingar i sjukvården eller funderar på ytterligare skattehöjningar.

Omorganisationer
Oavsett vilken majoritet som styrt, så har arbetet med vården präglats av ständiga omorganisationer och omflyttningar av personal. Mestadels har detta styrts av politiskt ideologiska idéer. Sammanslagning av stora sjukhus till gigantiska enheter skapar enbart mer byråkrati och skenande kostnader. Stordriftsfördelar kan skapas inom industrin, men inte inom en individanpassad verksamhet som sjukvården. Varje större sjukhus ska vara sin egen förvaltning, men samarbete mellan sjukhusen ska vara en självklarhet.

Primärvården
Primärvården är och ska vara en väsentlig del av den öppna hälso- och sjukvården, där bassjukvården huvudsakligen ska utföras. Det är också dit man i första hand ska vända sig när man behöver vård, förutom vid livshotande tillstånd. Primärvården ska ansvara för grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande vård och rehabilitering. Endast livshotande tillstånd eller sjukdomar som behöver sjukhusets speciella medicinska och tekniska resurser ska specialistvården och sjukhusen ta hand om. Sjukhusens akutmottagningar och ambulanssjukvården ska inte behöva belastas av tillstånd som tillhör primärvårdens ansvarsområde.
Att fritt få välja sin läkare, psykolog, barnmorska med mera är, och ska i framtiden också vara, en självklarhet. Primärvården ska präglas av tillgänglighet, kontinuitet och närhet. Det ska självfallet vara regel att du får träffa samma läkare vid varje besök, den husläkare som du själv har valt och på den vårdcentral där du har ”listat dig”.
Ett byråkratiskt mottagande på en vårdcentral är inte acceptabelt. Givetvis ska du kunna gå in på din vårdcentral för att boka tid, istället för att behöva vänta i långa telefonköer hemma. En vårdcentral ska inte kunna avvisa tyngre patienter till förmån för patienter med enklare åkommor.

Vårdplatserna och kommunernas ansvar
Antalet vårdplatser måste ökas så att det motsvarar behoven, även vid förväntade toppar. Patienter får inte rutinmässigt placeras i korridorer, städskrubbar eller på avdelningar som inte är avsedda för deras vårdbehov. I dag är det uppenbart att förlossningsvården är underdimensionerad i förhållande till behoven. Bristen på barnmorskor är påtaglig.
Problemet med överbeläggningar och bristen på vårdplatser har alltsedan 80-talet varit ett välkänt fenomen. Färdigbehandlade patienter har tvingats ligga kvar på sjukhus, med överbeläggningar som följd. Kommunens hemsjukvård och äldreomsorg måste därför ta ett betydligt större ansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Dessa får inte belasta sjukhusets dyra vårdavdelningar så som sker idag. För att få till en effektivitet här, bör betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter därför övergå till kommunen redan inom 48 timmar.
Det måste också finnas en beredskap inom kommunen som snabbt kan tillhandahålla akuta korttids- och eller mellanvårdsplatser vid behov. Det ska också finnas möjlighet att fatta akuta biståndsbeslut vid hastigt påkomna vårdbehov, för att inte ytterligare belasta sjukhusets vårdavdelningar. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska få möjlighet att tillfriskna med hjälp av kvalificerade rehabiliteringsinsatser.

Specialistsjukvården
Den högspecialiserade sjukvården är lika viktig och värdefull som primärvården. Här behövs en omfattande samordning, inte bara inom regionerna, utan även inom landet som helhet. Det finns många olika och angelägna specialistområden, men vi väljer bara att nämna några som exempel.
Stroke är en komplex sjukdom som orsakas av både arv och miljö och drabbar människor i olika åldrar. Stroke innebär ett enormt lidande för individen och är även kostsamt för samhället. Vi kan spara miljoner genom att förbättra strokesjukvården. Det viktiga arbetet med att förebygga insjuknande i stroke måste intensifieras. Diagnos- och behandlings-metoder bör fortsätta att utvecklas.
Att kvinnosjukvården fungerar optimalt är en annan viktig fråga för SPI Välfärden, såväl som männens rätt till PSA-test för att utesluta sjukdomar och cancer i prostatakörteln.
Stafettläkarsystemet och hyrsjuksköterskor
Tanken med stafettläkare eller hyrläkare var från början god. Dessa allmänläkare var tänkta att arbeta tillfälligt på en vårdcentral, eller ett sjukhus, för att fylla ut vakanser.
I glesbygder, där det kan vara svårt att rekrytera fasta läkare, kan systemet fylla en funktion, men knappast i tätbefolkade områden som Stockholm, Göteborg eller Skåne. Systemet innebär främst en bristande vårdkontinuitet och därmed också en försämrad patientsäkerhet. Det kan även innebära ett brott mot HSL (hälso- och sjukvårdslagen), där rätten till en fast läkarkontakt finns lagstadgad. Stafettläkarna anses även vara kostnadsdrivande för huvudmännen inom vården.
För SPI Välfärden, som värnar om den åldrande befolkningen, ska kontinuiteten och ansvarstagandet stå så pass i fokus att stafettläkare inte bör komma ifråga. Det behövs läkare och sjuksköterskor som ser helheten hos individen, människan. Professionell hantverkskvalitet på en vårdcentral, där kontinuitet är ett av honnörsorden, kan aldrig utföras av tillfälligt ambulerande stafettläkare.
År 2013 blev bristen på sjuksköterskor tydlig i hela landet. Den dåliga personalpolitiken och de låga ingångslönerna för sjuksköterskor gör det svårt både att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Därför har hyrsjuksköterskor blivit ett nytt begrepp med skenande kostnader för landstingen och försämrad patientsäkerhet som följd.

Åldrad kropp känslig för läkemedel
Övermedicinering är ett allvarligt fenomen och en stor risk för äldre som är viktigt att lyfta fram och åtgärda. Det normala åldrandet leder till kroppsliga förändringar som påverkar läkemedels omsättning och verkan. Detta medför ofta att effekterna av läkemedlen förstärks och förlängs. Njurfunktionen börjar avta redan vid 30 – 40-årsåldern och är halverad vid 80. Många läkemedel är beroende av njurfunktionen för att kunna lämna kroppen. Även hjärnan blir med åldern mer känslig för många typer av läkemedel.
När vi blir äldre och drabbas av diverse sjukdomar är det inte ovanligt att vården sprids ut på flera vårdgivare eller flera läkare. Övermedicinering, utskrivning av motverkande mediciner eller till och med mediciner som är skadliga i kombination, är inte ovanligt. Det kan inte vara meningen att äldre patienter, med stor tilltro till sina läkare, ska behöva kontrollera detta själva.
SPI Välfärden föreslår därför att det inrättas ett nationellt gemensamt journalsystem. Det primära ansvaret för regelbunden läkemedelsöversyn bör ligga hos primärvården och den husläkare man har valt, där patientjournalen ska visa en samlad bild av patientens totala medicinering. Det är också viktigt att patienten får möjlighet att delta i besluten om sin medicinering.

Höjd livskvalitet med äldrevårdscentral
Barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentraler (MVC) är idag helt naturliga inslag i den svenska sjukvården. Dessa har funnits länge och har lett till att hälsan för småbarn och deras mödrar radikalt har förbättrats.
I Sverige har vi en stor åldrande befolkning och antalet personer över 80 år kommer inom bara några decennier att fördubblas. Vi måste därför kunna erbjuda äldrevårds-centraler (ÄVC) för de äldres vårdbehov och inriktningen bör vara personer över 75 år eller personer över 65 år med komplicerad demensproblematik. Personalen på ÄVC ska vara specialistutbildade läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och geriatriker som i team arbetar med de äldre ur ett helhetsperspektiv.
En ÄVC kan på ett tidigt stadium avhjälpa eller lindra sjukdomar som inte kräver sjukhusvård. Det förbättrar möjligheten för de äldre att få en adekvat vård, framför allt för de multisjuka och de som har komplexa vårdbehov. Läkemedelsanvändningen kan bättre uppmärksammas och felaktig användning förebyggas.
Det innebär också att människor som bor i vård- och omsorgsboenden kan få sin sjukvård direkt i boendet och inte behöver åka till akuten. Med en välfungerande ÄVC får den äldre en direktlinje in till vården, vilket innebär en snabb kontakt utan långa väntetider och omständliga knappval. Sammantaget kan detta leda till stora vinster för samhället i form av lägre vårdkostnader, men också för den enskilde i form av högre livskvalitet.

Färdtjänst och ambulanssjukvård
Färdtjänsten måste upphandlas med kvalitet och långsiktighet som honnörsord. Beställningscentralen ska finnas i respektive landsting, så att lokalkännedom, kännedom om rådande trafiksituation och väderlek kan utnyttjas och utvecklas. Förr var ambulansen enbart en transportorganisation. Idag ger man där avancerad akutsjukvård. Egenavgift för ambulans bör införas och vara avdragsgill gentemot kostnaden för läkarbesöket. På så sätt minskar riskerna att ambulans otillbörligt nyttjas, i fall då kollektivtrafik, taxi, färdtjänst, sjukresa eller eget fordon vore det rätta transportmedlet. Vidare bör organisationen av sjukresor utformas så att denna kan utföra alla typer av sjukresor där ambulans inte är nödvändig.

IT-lösningar
Övertron till IT-systemens förmåga att lösa alla problem är i sig ett eget problem. Upphandlingarna sker inte alltid på optimalt sätt, användarna är sällan inblandade och inkörningsproblemen underskattas nästan alltid. Ett felaktigt system som implementeras i en så stor och känslig verksamhet, stjäl betydligt mer tid än ett bra system sparar.
Vinster inom ”välfärden” SPI Välfärden är emot all form av kortsiktiga, spekulativa verksamheter i välfärden. I detta inbegriper vi all skattefinansierad eller skattesubventionerad verksamhet. Men vi välkomnar alla entreprenörer som vill starta och driva verksamheter som utvecklar vår gemensamma välfärd.
Inom vård och omsorg är det mest kvinnor som är verksamma. Det är också kvinnor som nu vill driva företag inom dessa sektorer. Att försvåra för dem, samtidigt som man driver kvotering i bolagsstyrelserna som ett feminint mål, är inget annat än hyckleri.

Ett ”friskskatteavdrag” även för golf
Genomsnittsåldern ökar i Sverige. Nya genombrott i bekämpningen av våra vanligaste sjukdomar gör att vi lever allt längre. Om vi inte lever ett aktivt liv, kommer detta på sikt att öka kostnaderna för vård och omsorg. SPI Välfärden vill därför införa ett ”friskskatteavdrag” för pensionärer på 5.000 kronor per år, att användas för den egna friskvården.
I detta sammanhang vill vi att riksdagen lyfter bort ”snobbstämpeln” och tillåter att detta avdrag även kan användas för att betala årsavgiften i en svensk golfklubb. Golf bedrivs i naturen, med socialt umgänge och ytterst få skaderisker för äldre. Sporten är dessutom, i sin konstruktion, en utomordentlig aktivitet att bedriva över generationsklyftorna. En mormor kan tävla på samma villkor med sitt barnbarn..