En hållbar energipolitik.

Hela 81% av världens energi kommer från fossila bränslen, som olja, kol och naturgas. Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien visar i sin nya rapport att endast 31% av den svenska energitillförseln härrör från fossila bränslen.
Vad kräver SPI Välfärden?

Lyssna på svensk energiexpertis

Mot bakgrunden av EUs orimliga krav på Sverige och Alliansens handlingsförlamning på energiområdet kräver vi att politikerna börjar lyssna på svensk energiexpertis och den samlade tekniska erfarenheten och kunskapen som finns inom den Svenska Tekniska Vetenskapsakademin.

Planera för fjärde generationens reaktor (Gen IV)
Sverige bör snarast påbörja planering av Gen IV reaktorer så att energiförsörjningen är tryggad när de äldre kärnkraftverken fasas ut, eftersom det tar cirka 10 – 15 år innan ett nytt Gen IV kraftverk är i drift.

Ren och förnybar el
Den ensidiga satsningen på vindkraft bör jämnas ut med en större satsning på solkraft. Vidare måste nödvändiga investeringar göras för att säkra tillgången till reglerkraft. Vattenfalls kolkraftssatsningar ska ersättas med satsningar på Gen IV reaktorer och fossilfri produktion.

Övriga viktiga energipolitiska steg
Nettodebitering av el ska införas i Sverige på samma sätt som i övriga EU-länder. Satsningen på etanol bör återupptas och fordon för etanoldrift ska klassas som miljöbilar. Vi anser även att den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot, bör avvecklas och ersättas med ett statsreglerat elpris.
Våra ställningstaganden:

Sverige får betala när EU satsar på sol- och vindkraft 

Sveriges unika energimix kan bli en stor konkurrensfördel för svensk industri, men när EU satsar på el från sol- och vindkraft kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar att inom en utbyggd europeisk elmarknad spädas ut och bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare.
EU får ett allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är då angeläget att politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande medlemsländernas energiförsörjning. EU-kommissionen måste i förhandlingarna noga beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion på export, när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.
Även hur elpriserna sätts på den nordiska elmarknaden påverkar Sverige. Höjda avgifter på fossila bränslen minskar paradoxalt nog svensk industris konkurrenskraft då elpriserna i Sverige höjs trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden, den som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras.

Energimyndighet saknas
Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien menar att det är en brist att Sverige saknar en myndighet med övergripande ansvar för energiområdet. Den nuvarande energimyndigheten har regeringens uppdrag att i första hand utveckla förnybar energi (det så kallade ”tredje benet”) i eltillförseln, framförallt vindkraften. Det är önskvärt att Energimyndighetens ansvarsområde utökas till att omfatta alla energislag och att myndigheten kan ta ett helhetsgrepp över Sveriges energiförsörjning. Energiutskottet föreslår även att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten, inklusive prisfrågan, utifrån från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Speciellt intressant är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.

Tankeförbud och handlingsförlamning beträffande ny teknik
Svensk kärnenergiforskning och utveckling stoppades under många år av Socialdemokraternas tankeförbud (läs Birgitta Dahls), vilket medfört att ingen planering på allvar kunnat genomföras för att ersätta de åldrande svenska kärnkraftverken. Ny teknik och nya bränslen som kan ersätta uran finns redan i drift på flera andra ställen i världen och med användning av torium blir kärnkraften säkrare och avfallsproblemen minimala jämfört med de äldre uranbaserade verken. Sveriges geografiska läge kräver mycket energi för uppvärmning och vår basindustri är energikrävande.
Att äventyra vår elförsörjning genom att basera energitillgången på vindkraft, vilken kräver reglerkraft då det inte blåser, är en mycket osäker väg att gå. Vattenkraften räcker inte under kalla dagar samtidigt med att industrin nyttjar fullt ut. Solkraft som skulle kunna klara en del av konsumentbehovet för villafastigheter och flerbostadshus, t.ex. bostadsrättsföreningar, har Alliansen försummat. Det är först i år (2014) som ett förslag till skattereduktion vid solenergiproduktion kan träda i kraft. Sverige ligger sist i Europa när det gäller solkraft. Alliansens handlingsförlamning på energiområdet kan även få förödande konsekvenser om flera av de befintliga kärnreaktorerna måste tas ur drift inom de närmaste fem till tio åren.

Obegripligt dumt EU-förslag 
I ett EU-beslut om bindande energibesparingsdirektiv har Sverige ålagts att spara mest av alla EU-länder, och detta trots att Sverige har den minsta andelen fossil energi i sin konsumtion. Under våren 2012 fattade EU-parlamentets utskott ITRE (Committee on Industry, Research and Energy) ett beslut som kan komma att få ödesdigra konsekvenser för Sverige och svenskt näringsliv. Innebörden av det bindande direktivet är att Sverige fram till 2020 ska spara en energimängd som motsvarar energiåtgången för alla svenska personbils- och lastbilstransporter, enligt beräkningar som Kungl.
Vetenskapsakademiens energiutskott har gjort.
Beslutet fastställdes av EU-parlamentet den 14 juni 2012. Enligt detta ska EU som helhet spara 20%, medan Sverige åläggs att spara nästan 26%, vilket är mest av alla EU-länder. Och detta trots att Sverige har den minsta andelen fossil energi i sin konsumtion. Detta direktiv kan komma att minska incitamenten att bygga ut icke-fossil energi, exempelvis bioenergin, genom att den adderas till den primära energikonsumtionen.
Förslaget är obegripligt eftersom EU:s övergripande mål är att minska klimatpåverkan och därmed utsläppen av växthusgaser. Förslaget riskerar att bli rent kontraproduktivt för ett land som Sverige där bioenergin har stor potential, enligt energiutskottets ordförande Sven Kullander.
De hittillsvarande svenska framgångarna inom klimat- och energiområdet beror till stor del på att vi har kunnat öka användningen av biobränslen, främst tack vare ökad skogstillväxt och tillvaratagande av restprodukter från skogen och jordbruket. Utsläppsmålet för svenskt vidkommande uppnås huvudsakligen genom övergång från fossila bränslen till biobränslen.